Berättelsen
om Jocce
”Det var efter en släktmiddag i maj som vi förstod att något var fel. Min pappa Joakim, då 77 år gammal, vinkade hej då vid grinden och påbörjade den korta promenaden mot tågstationen. En sträcka han gått många gånger och som tar ungefär tio minuter. Efter tre timmar ringde pappa. Han hade ännu inte hittat fram till tåget.
Efter demensdiagnosen följde svåra år. Min pappa som tidigare hade idrottat och träffat vänner flera gånger i veckan blev allt mer sluten, passiv och orolig. Han rasade i vikt eftersom han glömde att äta, och han vände på dygnet eftersom han inte längre förstod klockan. Till slut satt pappa, dygnet runt, med ytterkläderna på i sin gamla fåtölj och bara väntade. På vad visste han inte.
Man brukar säga att demens också är de anhörigas sjukdom. Det är vi som måste se till att vardagen fungerar. Ett ansvar som vi ofta delar med andra.
Under åren när pappa var sjuk tänkte jag ofta på att om vi som fanns runt honom hade haft ett enkelt sätt att kommunicera hade allt fungerat så mycket bättre. Främst för pappa men också för oss anhöriga och andra omsorgsgivare. Det här var en tanke som jag inte kunde släppa. Inte ens efter att pappa hade gått bort. Till slut omvandlades tanken till en drivkraft att starta företaget FamilyLink tillsammans med andra personer som har erfarenhet av hur det är att vara anhörig till någon som av olika skäl behöver hjälp i vardagen.
Vår första produkt är ett lättanvänt kommunikationsverktyg som knyter ihop alla dem som finns runt en person som av olika skäl är beroende av stöd i vardagen. Vår förhoppning är att appen ska bidra till förenklad kommunikation och förbättrat samarbete. Så att tiden ska kunna läggas på det som är viktigt. Att uppleva fina stunder tillsammans. Vad vår tjänst heter? Det vet ni redan.”
